Terese Mörtvik

Festivalveckan är här
Fotat på förra årets festival
 
Om ni istället för en tom karusell föreställer er en bild av en massa loppisbord (ja, inte en massa då för det här är trots allt Kiruna, men några stycken i alla fall, en sådär 15 stycken, utspridda lite ojämnt över en gata). Om ni föreställer er en sån bild så ser ni min eftermiddag. Eller visst, inte min eftermiddag, men när jag kläms in mellan människor som letar fynd bland begagnade leksaksdjur och kantstötta kaffekoppar i 60-tals design som nån dekistokig typ blir lyrisk över, då känns det inte bara som en eftermiddag som sviiiiiischar förbi utan också ett helt liv. I revy.
 
Med det sagt var jag alltså med mor på loppis idag.
 
Det är förfestvecka i Kiruna (inte den sortens förfest, det dricks betydligt mer här) inför helgens festival och därmed lite småaktiviteter på stan, som att affärerna är öppna nästan lika länge som i södra Sverige, att folk säljer sin skit på gatan, och att någon spelar dansbandsmusik så det tamefan ekar över hela stan, utan att bli skjuten. I helg är det dags för midnattssolsfestivalen, eller Kirunafestivalen, eller vad den nu heter nu för tiden. I kirunamun heter det kort och gott festivalen. Eller hemvändarveckan. Eller jag-är-så-full-så-jag-knappt-kan-krypa veckan. Eller veckan-där-fredag-är-en-klämdag-fast-torsdag-inte-är-helgdag veckan.
 
Nåt sånt.
 
Det blir artister. Tydligen. Jag känner i princip inte igen några namn förutom popsnören som man hade behövt vara blind, döv och eremit för att kunna undgå. Jag ska kanske gå och kolla på några människor som spelar. Bara för att. Och inte för att jag vill se liveband utan att betala för det. Eller för att jag råkar gilla popsnöre-musik ibland trots att jag inte är under 12 år. Dessutom kanske det finns några människor som spelar country och blues hyfsat. Och det ska man stödja. Stödjer man inte event när de händer i stan så blir det snart inga event.
 
Så är det.
 
Och ja, jag är halvt medvetslös och borde ha gått och lagt mig för en timme sen, men det är nästan, nästan, nästan semester nu och då kan jag låna lite tid från den till att sitta uppe för länge och bli trött och seg och få nöjet att svära över mig själv imorgon.

Okej jag går och sover nu.
Godnatt!